Previous Page  6 / 40 Next Page
Basic version Information
Show Menu
Previous Page 6 / 40 Next Page
Page Background

6

Bitidningen 4 2017

För att kunna ha koll på nedfall tillverka-

des bottnar med nät över hela ytan och

en utdragbar skiva under för uppsamling

av kvalster och annat som ramlat genom

nätet.

Enligt råd från andra biodlare och

även i kurslitteraturen uppmanades vi in-

vintra bina på en låda lågnormal eller svea

ramformat. Samhället skulle isoleras väl

och flustret skulle minskas ner för att bina

skulle kunna hålla värmen under vintern.

Dessutom skulle hela utrymmet vara fyllt

med foder. Det verkar som detta sätt att

invintra bin lever kvar än i dag. Men vissa

saker kan ifrågasättas vad gäller hur vi ska

sköta våra bin. Tro, gissningar och hypo-

teser blir lätt etablerade sanningar.

Tillbaka till varroans inverkan för att

få övervintringar med liten foderförbruk-

ning och utan risk för utsot. Kvalstren be-

kämpades med myrsyra hösten 1998 och

efteråt togs uppsamlingsskivorna bort för

räkning av kvalster, tvättning och torkning.

När skivorna torkat var det meningen att

de skulle sättas tillbaka för att skydda mot

drag underifrån. Men det glömdes helt

enkelt bort.

Följden blev att de samhällen som

hade dessa nya bottnar satt med helt öppet

neråt under vintern. Ventilationen blev det

sannerligen inget fel på. Det var torrt och

fint i kupan på våren, inga fuktiga mög-

liga ramar som annars varit rätt så vanligt.

Men andra problem hade uppstått

i stället. Det mesta av det givna fodret,

cirka 14 kilo, hade gått åt vid koll i mars

och bina smutsade ner ovanligt mycket vid

rensningsflygningen. Det var även på tok

för mycket döda bin på bottnen.

Frågor inför nästa invintring

Samhällena klarade sig relativt bra trots

allt, men förhållandena ställde många frå-

gor inför nästa invintring. Hur kan man

göra för att behålla denna förträffliga ven-

tilation utan nackdelarna?

Varför är det så många enskilda bin

som inte orkar över vintern och i vissa

fall förloras hela samhällen på grund av

osund miljö?

Varför ska binas utrymme minskas

och isoleras mot kyla utifrån under vin-

tern? Vi biodlare kanske gör fel när vi möb-

lerar om i binas kupa inför vintern. Bina

har ju uppenbarligen klarat sig själva innan

biodlarna kom in i bilden. Man kan undra

över varför bina samlar sitt honungsöver-

skott över eller innanför yngelavdelningen.

Det är nog inte bara för att vi biodlare lätt-

are ska kunna sno åt oss honungen.

Vinterstudier

Enda sättet att få klarhet i alla dessa frå-

gor var att utmana ödet och studera bina

under vintern och kolla hur de organiserat

sig vid olika förutsättningar. Det är inte så

svårt att tillverka några extra samhällen för

vinterstudier och vad kan hända mer än att

de dör av störningarna.

Detta var det bästa beslut jag fattat

inom biodling. Dessa vintertester höll jag

på med i tre vintrar 1999–2002 och jäm-

förde resultatet av olika sätt att invintra.

Att bina är störningskänsliga under vintern

gäller endast bisamhällen som tvingats sitta

I bigården

JAN-UNO ANDERSSON

Jan-Uno Andersson heter jag och bor i Slöinge i Falkenbergs

kommun i Halland. Jag tillhör den äldre generationen biodlare, i

januari fyllde jag 80 år, och har haft kontakt med bin sedan 1974.

Min bisyssla är i första hand inriktad på honungsproduktion.

Observationer som jag gjort, om binas beteende under olika

förutsättningar, resulterar i att vi kommer bra överens om hur vi

ska samarbeta. Här berättar jag hur vi jobbar för att uppnå ett

bra resultat.

Varroan är inte bara elände

Det är varroan som indirekt är orsaken till de fina övervintringar

jag har numera. Om detta lilla kvalster inte kommit hit till Halland

under senare delen av 1990-talet hade inte den situation uppstått

som startade mitt ifrågasättande av hur vi skulle invintra våra bin.