Previous Page  54 / 60 Next Page
Basic version Information
Show Menu
Previous Page 54 / 60 Next Page
Page Background

ÄLDRE I CENTRUM NR 4

2016

54

avhandlat

äldre med demens. Resultatet pekar på vikten

av att de anhöriga får stöd och vardagshjälp.

Anhöriga somutnyttjar sådant stöd är de som

mår bäst i sin situation. Men vårdpersonalen

måste bli bättre på att berätta om att stödet

finns, i stället för att vänta tills de anhöriga

själva frågar efter hjälp.

Resursbrist hos de allra äldsta

Living conditions in old age: Coexisting

disadvantages across life domains

Josephine Heap, institutionen för socialt arbete,

Stockholms universitet 2016

Avhandlingen har undersökt samtidiga brister

hos den åldrande befolkningen utifrån databas-

materialet i The level of living survey (LNU) och

The Swedish panel study of living conditions of

the oldest old (Sweold) beträffande ekonomis-

ka resurser, fysisk ohälsa, fysiska funktionsned-

sättningar och förflyttningsproblem, psykisk

ohälsa, sociala resurser och politiska resurser.

Risken för samtidiga problemstigermed åldern

och värst utsatta är kvinnorna. [Se sidan 36.]

Äldre får inte stroke-rehab

Perspectives on post-stroke stroke care

and outcomes: Analyses based on the

1-year follow-up from Riksstroke

Teresa Ullberg, institutionen för kliniska veten-

skaper, Lunds universitet 2016

Varje år insjuknar 25–30 000 personer i landet

i stroke. Avhandlingen är den första djupgå-

ende analysen av Riksstrokes 1-årsuppföljning

och visar på brister i vården i det långsiktiga

omhändertagandet. Framför allt äldre och per-

soner med funktionshinder kallas inte till åter-

besök såsomde borde och får inte den rehabi-

literingsvård somde förväntar sig.

Äldre missar hälsokunskap

Sjuksköterskors patientundervisande ar-

bete – ett otydligt fält

Anne-Louise Bergh, institutionen för vårdveten-

skap och hälsa, Sahlgrenska akademin/Göte-

borgs universitet 2016

En kartläggning av drygt 700 sjuksköterskors

erfarenheter och uppfattningar ompatientun-

dervisande arbete inom sjukhus-, primär- och

kommunalvård. När allt fler äldre vårdas hem-

ma ställs större krav på att sjuksköterskorna

stöttar de äldre att ta hand om sin egen hälsa,

men sjuksköterskorna följer inte kunskapsut-

vecklingen inompatientundervisning med fo-

kus på patientens lärande. Detta kan leda till

att patienterna inte klarar sin hälsosituation så

bra sommöjligt.

Svårast vara kvar i det svåra

Specialized palliative home care teams:

Complementary perspectives of team

functions and influence on patients and

families

Anna Klarare, Sophiahemmets högskola 2016

I dag avlider varannan person utanför sjukhus.

Avhandlingen har studerat hur olika palliativa

lag arbetar hemma hos patienten och inter-

vjuat patienter och anhöriga omhur de upple-

ver vården. Det svåra är inte denmedicinska

delen, utan att våga vara kvar i det svåra.

Högutbildad klarar stroke bättre

Statistiska metoder för registerbaserade

studier med tillämpningar på stroke

Anna Lindmark, Handelshögskolan, Umeå uni-

versitet 2016

En statistisk bearbetning har bland annat

gjorts av uppgifter om62 000 patienter som

fått sin första stroke 2001–2009 enligt det

svenska strokeregistret Riksstroke. Resultatet

visar att chansen att överleva en stroke är

större för universitetsutbildade och personer

med hög inkomst, jämfört med omman har låg

utbildning och lön. I den akuta strokefasen är

skillnaden i överlevnad liten för att sedan öka.

Effekten av låg inkomst är fullt jämförbar med

effekten av andra traditionella riskfaktorer

som rökning eller högre ålder.

Ensamhet kan försämra minne

The role of socio-emotional factors for

cognitive health in later life

K

rister Håkansson, institutionen för neurobio-

logi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska

institutet 2016

Avhandlingen har bland annat gjort studier på

finska populationsstudien CAIDE omhjärt-

kärlrisker, åldrande och demens med drygt

1500 personer. En slutsats är att sociala och

känslomässiga faktorer, såsom att leva en-

sam, känna nedstämdhet och hopplöshet, kan

få konsekvenser på den kognitiva hälsan se-

nare i livet.

t

EFTER AVHANDLINGEN

Förra året disputerade Marie Kirsebom

på en avhandling som visar att medicinsk

vårdplanering kan minska akuta sjukhus-

besök för de allra äldsta i Uppsala. Vi in-

tervjuade henne i nr 4/15 och undrar vad

som hänt sen dess.

Hur har dina resultat påverkat akutremit-

teringarna på äldreboendena i Uppsala?

– Jag har fått signaler omatt resultaten har

blivit kända i sjukvården via de årliga under-

sökningarna i Uppsala omsamarbetet mellan

läkare och sjuksköterskor. Bland annat har

gjorts en enkät omhur demedicinska vård-

planeringarna fungerar och uppföljning om

remitteringar till akuten, varför de skedde

och av vilken anledning. I en annan kommun

har en läkare gjort en liknande undersökning

som jag gjorde.

Hur går du vidare med forskningen?

– Jag har precis påbörjat en lektorstjänst vid

Linnéuniversitetet där jag ska forska på halv-

tid. Bland annat vill jag göra interventions-

studier ommedicinska vårdplaneringar på

äldreboenden och i primärvården. Att även

friska äldre runt 65 kan få varamed och be-

stämma vilken vård de vill ha omde blir sjuka

är vanligt utomlands för att höja livskvalite-

ten och undvika framtida onödiga akutbesök.

Tanken är att den studien ska resultera i

praktisk vägledning och blanketter förmedi-

cinsk vårdplanering på vårdcentralerna.

– Jag ska även utföra studier i ett forsknings-

projekt vid Karolinska institutet och Linné-

universitetet somska utveckla och testa e-

hälsostöd för personermedmultisjuklighet

sombor hemma, omsådant stöd kan påver-

ka bland annat sjukhusinläggningar och livs-

kvalitet. Projektet heter ePATH, Patient acti-

vation in transition to home, och ingår i ett

större forskningsprogramomsäker vård i

hemmet.

LENA FIEBER

Marie Kirsebom fortsätter studera medicinska

vårdplaneringar för att gamla personer ska slip-

pa åka till sjukhusakuten.

FOTO: LEIF KIRSEBOM